100814

När jag och Maria promenerat hem från Slottsskogen blev jag sugen på röda vinbär som växer utanför Marias hus. Mmm… så gott!

På morgonen handlade jag frukost. Inte sperma dock.

Och inte bajs. Utan ekologiskt fint bröd, jos och yoghurt.

Sen drog vi till Slottskogen igen och mötte upp Linda. Vi såg The Drums. Himla fint!

Och lite Shout Out Louds. Jag har sett dem förut och inte tyckt det varit så bra. Men det var fint den här gången.

Sedan spelade fin fina Mumford & Sons. Himla fint. Typ pubmusik för indiekids. Jajamensan.

Där efter satt jag och lyssnade på The Radio Dept.

Det gjorde inte Kate Bosworth och Alexander Skarsgård, de stod och… lyssnade iaf.

Och den här slänger jag in för att jag tror att Anna kommer bli glad av två Alexander-bilder. Han är väldigt solbrun för att bli vampyr om vintern.

Sedan såg vi lite av Reflection Eternal feat. Talib Kweli & Hi-Tek. Det var helt ok men jag hängde i bakgrunden ändå.

På en scen inte långt ifrån spelade sedan Pavement. Det var fint med lite 90-tals nostalgi. Men också lite tråkigt för inte var det ju så himla bra. Inte dåligt heller. Men lite blasé.

Så vi gjorde en favorit i repris och gick ut och satte oss lite i gräset.

Sedan spelade Håkan. Och som han spelade. Det var så hög skönsång av publiken att jag inte hörde så mkt av Håkan men woooho!

Inte det bästa ljudet, jag erkänner. Men det ger en liten bild av känslan.

Det var stiligt värre och avslutades med rök och konfetti. Inte illa!

Sedan snabbkollade jag Broken Bells innan jag fick ge upp och åka hem till Maria och Magnus med en rygg som var trasig. Jag har haft ont i ryggen sen jag bodde i Borlänge med den dåliga sängen… det är mer eller mindre omöjligt att ligga på rygg. Och efter att ha stått i två dagar sa det pang och så fick jag linka iväg…

På vägen ut köpte jag med mig ett gäng churros med kanel och socker. Gott som bara den.

Däremot var en sak väldigt ogod och det är hur mkt skit folk lämnar efter sig. Om man orkar ta dit det kan man väl orka ta med det?